Dödar du med finess?

Jag tillhör dom som läser mycket deckare. En å annan självbiografi har väl fått plats i bokhyllan men dom är lätträknade. Kärleksromaner…? Nja, väldigt lätträknade. Nej, mord ska det vara, det märker man även om man tittar bland mina dvd-filmer. Olika författare har olika sätt att låta deras karaktärer ta livet av andra.

Att skjuta sitt offer, strypa, knivhugga eller putta ner för ett högt berg kan ju vara några av sätten. Det finns ju flera. Men det intressanta är HUR dom beskriver själva dödandet. En del skriver bara ”rakt upp och ner” att kniven kördes in i magen och mannen avled snabbt av sina skador. Eller, skottet träffade i magen och kvinna avled inom någon minut.

Andra kan skriva ännu mer detaljerat och själva dödandet och även hur kroppen ser ut efteråt. Hur blodet flyter, hur ögonen fortfarande är öppna och hur kläderna färgas röda. På ett nästan poetiskt sätt.

Medan andra väljer splatter-döden. Lite smaklöst tycker jag. Även om man nu ska ha ihjäl en människa så kan man väl göra det med finess. Eller vad tycker ni? Det är ju ingen slaktscen som ska utspelas, eller det kanske det är…?

Jag har inga bra exempel i bokvärlden men i filmvärlden dödar i alla fall James Bond, med lite stil och klass. Snudd på elegant. Samtidigt som Sylvester Stallone och Dolph Lundgren kör med det lite tyngre artilleriet i till exempel The Expandables. Båda är ju bra på sitt sätt, men jag tycker det är viktigare i en bok att få till ett mord med finess.

Vad tycker du?

Många mord i hyllan

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

7 svar på Dödar du med finess?

  1. Ethel skriver:

    Jag behöver inte veta allt. Fast jo å andra sidan, jag läser Stephen King just nu och i den boken får jag veta att när mördaren sköt hamnade hjärnsubstansen på väggen och gled neråt som om någon slängt iväg havregrynsgröt. Och det känns som det var OK att skriva det.

    Jag tror det beror på hur man skriver. I Hyresgästerna av Sarah Waters går det våldsamt blodigt till och jag inbillar mig att scenerna måste vara sådana för dramatikens skull. Det känns som att det inte hade blivit samma historia annars.

    Mörda med finess vet jag inte. Det blir för mig inte trovärdigt. Eller som Elisabeth George´s mamma frågade sin författande dotter en gång: ”Kan du inte skriva om ett ”nice little murder” någon enda gång?” Vad nu det är :-)?

    • Pia Widlund skriver:

      Ibland måste det vara splatter för att det ska bli trovärdigt!! A nice Little murder, låter som gift i tekoppen…?

  2. Ida skriver:

    Jag läser knappt inga böcker, tyvärr!

  3. A M skriver:

    jag är urdålig på att läsa… Tyvärr! Måste bli bättre 😛

Lämna ett svar till Pia Widlund Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *