Pias Lilla Kulturblogg

Igår var det sång i Linköping och idag blir det jobb och sen dans i Katrineholm på DUD. Dagarna rullar på och det känns lite mysigt att få börja tända i spisen och kaminen, det blir en brasa till ikväll.

Jag fick precis reda på att jag ska sjunga på Humlegården på julafton som vanligt. Alltid lika kul att få komma tillbaka. Gårdagens spelning gick jättebra och även där är jag välkommen tillbaka. Det är alltid lika roligt att se de äldre sjunga med, då har man valt rätt repertoar.

Nu blir det kaffe.

Lördag den 24 oktober ska vi ha en insamlingsgala för Ukraina i Ekbackskyrkan i Vingåker. Nu planerar jag in allt från låtar, teknik, fika, sponsorer, ordning och allt annat som ska fixas.

Det blir så blandat och härligt och allt går till Ukraina. Man får göra det man kan helt enkelt. Jag ska själv bli kompad av flygel, trombon, trummor och bas och allt ska ju synkas och fungera. Sen ska jag skriva ihop ett litet manus också.

Och dom svarta får hänga på

Igår var jag på teater i Linköping. 80 minuter varav 40 var svarta för man valde att göra en blackout. Konstigt och märkligt och inget som förde handlingen framåt. Och sen satt det 4 musiker längst bak och gnällde på nån upprepande gitarrslinga som var samma i alla blacker….

Pjäsen handlade om psykisk misshandel och både den bristande regin, det platta manuset och det dåliga ljudet var verkligen ett utmärkt sätt att slarva bort det på.

Man hade även kunnat ta bort projduken som tog en evighet att hissas upp och ner…

Nästa år blir jag 60 år, herregud, vad är det som händer? Jag satt och funderade på vad jag har hunnit med i mitt liv. Det är nog inte så mycket, men sen renskrev jag mitt CV och fattar att jag verkligen måste vara 60 år nästa år för att hinna med allt…

Galet vad det går undan, över halva september har runnit ut…dansgrupperna är redan igång och jag planerar inför höstens sångjobb och en insamlingsgala, fullt ös.

Idag är det jobb sen ska jag hämta ut ett paket, handla mat och fixa lite hemma på landet. En skön helg är i antågande.

Äppelträdet är fullt av äpplen och rådjuren är framme och käkar lite, bra att dom går åt för jag kan omöjligt äta alla.

Nu blir det morgonnyheter och lite kaffe. Ta hand om er därute.

Det blev 3 mycket fina föreställningar

Här syns ljudkillen och musikerna, vilket gäng vi blev.

Musikens hus var en jättefin lokal och här kanske man vill spela fler gånger för Katrineholm har ju inga självklara scener för teater.

En nöjd och glad regissör.

Är det runt? Är det vitt? Är det gult och kladdigt på insidan? Javisst, då är det en politikers skalle. Dagens debatt i riksdagen var den mest fascinerande jag bevistat. Det röda laget mot det blå skulle spela och alla hade varsin klar favorit. Själv var mina naglar redan nerbitna av spänningsmomentet så jag fick nöja mig med att peta sönder nagelbanden vilket jag lyckades väl med.
”Hon som är fylld av fjädrar och som pickat omkring och letat korn i trädgården kom först. Hur skulle annars ett ägg kunna skapas? Inget som kommer ur jorden direkt.” Den blåa ledaren sa sin mening när debatten hade startat. De röda var inte sena att hänga på.
”Ur äggen kom hönan. Hon var liten först, gul i färgen och sen växte hon med sin uppgift som…”
”Sin uppgift? Vad då växte? Hon är ju redan stor och lägger ägg och…”
Det blev en hätsk debatt. Luften var kvalmig och alla kastade ur sig de mest befängda bevis som de någonsin kunde komma på. Även sådana som inte var påkomna fick plats i debatten.
Efter ett tag blev det tyst i riksdagen sal. De flesta orkade helt enkelt inte argumentera längre. Den blå ledaren hade slitit sitt hår i förtvivlan när hans argument torkat ihop som en vattenflaska i öknen. Den röde ledaren hade skallat sig själv blodig när han envist hade hävdat sin åsikt.
Plötsligt var det en från det gröna partiet som reste sig upp. Han var inte lång så för att han skulle höras ställde han sig på sitt bord. Allas ögon vändes mot honom och han hann bli lite nervös innan han tog till orda.
”För många herrans år sedan hände det en sak på jorden. En vulkan fick sitt utbrott och många människor dog.”
De närvarande tittade på varandra och undrade hur han över huvudtaget hade kunnat komma in i riksdagssalen. Han fortsatte.
”Det var en varm sommardag och efter flera dagars rökutveckling och mullrande steg det upp lava ur vulkanen. Den lade sig som ett orange täcke över jorden och inga varelser överlevde. Katastrofen varade i flera veckor innan lavan hade svalnat och stelnat. Sedan började det bubbla igen. Men inte av värme utan av små, små runda kroppar som trycktes upp ur lavan. De var smutsiga och stank av rök men när de kommit upp till ytan och samlats allesammans såg man vad det var.” Tystnaden i salen var kompakt.
”Ja, vad var det då?” Den röde ledaren ville veta.
”Vad var det för varelser? Vad hände egentligen?” Den blå ledaren kliade sig i huvudet och stirrade på den gröna.
”Det var de sällsynta äggdjuren som hade skapats.”
”Äggdjuren?”
”Vad då äggdjur?”
”Hur kunde de ha skapats?”
Spridda röster hördes i salen och den gröna mannen fortsatte.
”Äggdjuren var de första varelserna som skapades efter vulkanutbrottet och det är därifrån som allt kommer. Äggen och djuren. Ägget och hönan. Så enkelt är det alltså.”
De röda och blåa tittade på varandra och skakade på sina huvuden. Innan de hade hunnit säga något mera hördes ett starkt muller och hela byggnaden började skaka.
Bänkarna gav vika och föll ihop som korthus och lamporna i taket fick kortslutning. Det blixtrade och surrade och sedan blev allting svart. Nödbelysningen tändes och alla började skrika. Paniken bredde ut sig som en plånbok i baren den 25:e.
”Vad händer?” Den blå ledaren föll ihop när han blev nedtrampad av några röda medlemmar som kastade sig mot dörren. Men när de närmade sig stannade de plötsligt upp och såg den röda lavan välla in från öppningen.
Hade paniken varit stor förut var det inget emot vad som blev nu. Alla klättrade på varandra och försökte till varje pris undkomma den glödheta lavan. De som inte undkom gav ifrån sig sådana smärtsamma vrål att det skar i både själ och hjärta på de övriga.
Benen kokade av värmen, smälte ner och försvann så att midjan och överkroppen landade i lavans hungriga käftar. När man sedan bara såg ett par armar vifta var det många som slöt sina ögon för att sekunden senare själva landa i lavaströmmen.
Den gröne mannen hade lyckats ta sig upp i en takkrona och såg alltihop lite från ovan. Han såg alla de röda och gröna begravas i den oranga dansen som lavan bjöd upp till. Han hörde vrålen av smärta och han hörde tystnaden när allt lugnat ner sig.
Några dagar senare skulle han sitta vid Gud Faders högra sida och vara med och skapa nya varelser av de äggskallar som suttit på de gamla sönderbrända politikerna med kladdig hjärna.
Deras runda, vita huvuden skulle snart tryckas upp ur lavan och bli nya äggdjur. Och snart skulle en ny generation politiker födas och bråka om problemet som uppkommit. Vem kom först? Hönan eller ägget. Det blev bara ett herrans kackel. Politikerna hade som vanligt inget viktigare på agendan.

Hösten gör sitt intåg sakta men säkert. Jag har redan haft vedspisen igång och brasan i sovrummet. Alltid är det nån äggkartong som ska kastas. Nu är det dags att plocka fram värmeljusen och tända lampor i fönstren. Lite mysigt i alla fall.

Igår repade jag med Ukulele-gänget och vi kollar på låtar inför Insamlingskonserten i Ekbackskyrkan i oktober som jag håller i.

Ikväll är det dans igen och det ska bli så himla kul. Jag började förra veckan och det var duktiga tjejer som kom. Det blir 4 olika koreografier den här terminen också. Man behöver inte ta hela låten, då hinner man med flera olika och det är uppskattat och kul för mig som ska koreografera.

Anmäl dig på www.dud.se