Jag är ju en serienörd och jag funderar ofta på varför. Vad är det som gör det så intressant att jag måste se nästa avsnitt? Det är fascinerande hur författarna kan klistra fast oss vid rutan med diverse händelser. Man vill veta mer hela tiden. Och ofta är det inte bara en enda händelse som vi vill veta mer om utan flera. Som ett spindelnät där vi själva är spindeln som bara springer omkring och söker.
Det är ju likadant med böcker. Dom som är bra har nån typ av cliffhanger i slutet av kapitlet är ju härliga. Man kan inte lägga ifrån sig boken utan ska bra läsa ett kapitel till, och ett till, och ett till…
Likadant som när jag sätter på en serie. Händelserna flätas samman i ett nät och personerna klantar till det för sig, det blir oanade konsekvenser och nya personer dyker upp. Med onda avsikter och svarta tankar. Sen är spelet igång.
Jag hade det riktigt kul när jag skrev mina två böcker om familjen Lilliecroona. Speciellt den andra för då var jag lite mer varm i kläderna. Att få fläta in nya personer och galna upptåg är en ynnest som är få förunnat. Jag stortrivdes.
Jag antar att författarna som skriver teveserier har det lika kul, speciellt om de är flera som hjälps åt. Att bolla idéer om händelser, spetsa till det och göra mer galna upptåg än som var menat från början med hjälp av en kollega måste vara alldeles underbart. Det är nästan så att man skulle vilja slå sig ihop med någon, bara för att få den känslan.
Hur är det med dig? Skulle du kunna ha en medförfattare eller skriver du helst själv?
Jag tycker det är kul att diskutera med någon annan, är så lätt att fastna i sina funderingar ibland, då kan det vara skönt att få inputs från andra 🙂 Sen tycker jag det är skit kul att skriva själv 😉
sv: ja måste säga att det känns rätt värdelöst just nu :/
kram
Feedback rån andra är mycket värdefullt och det är både nyttigt och kul att diskutera sitt skrivande med andra.