Texter…

Lyssnar återigen på Adolphson och Falk. Vilka texter dom skrivit.

Låten; Gränser

När jag var ett barn var livet gränslöst, tiden var oändligt lång, vägen som jag gick var ändlös, och jag tvekade mer än en gång. Men inget kunde får mig att stanna, jag hade viljan som förde mig fram, och varje stund som var svår att fånga, fann en plats i min öppna hand.

Men nu sätter jag gränser, jag reser murar till skydd och försvar, och varje gång jag försöker flyga, är det alltid något som håller mig kvar. Nu sätter jag gränser, som släcker ut varje brännande eld, men värst av allt är dom gränser, som jag satt inom mig själv.

Mycket sanna ord här känner jag. För visst var vi lekfullare och mer öppna som barn?

Text från; Det svåra valet

Stillestånd, i tidens gång, kanske morgon, kanske kväll, bara ljudet av klockans slag eller droppens fall, emot bergets häll.

I väntan på, att en våg ska slå, att en tro ska växa stark, att flöjen snart ska vrida sig, eller att myntet ska ta mark.

Så vackra ord!

Jag gillar även Peter Le Marcs texter. Vad har ni för favoriter?