Saknar gemenskapen

Delar av det gäng jag sprang Run Ragnar med förra året. Saknar dom som bara den. Idel glada miner och en kämparglöd utöver det vanliga. Att känna gemenskap och jobba åt ett bestämt mål är underbart kul och berikande. Vare sig det är inom kulturen eller inom sporten. Det är något jag saknar nu.

Jag fick vänner för livet som jag har kontakt med fortfarande och vi peppar varandra vad det gäller träning. Många satsar på IM och andra lopp, jag håller mig till Tjejmilen. Vad man än gör så behöver man gemenskap och peppning av dom som vet vad det är man håller på med och som vet hur jobbigt det är. Det hänr gänger var unikt och jag skulle vilja springa rumt Mälaren igen.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.