Äggmacka och kaffe, inga ändringar i morgonrutinen. Det är så mycket som har ändrats sista året så det räcker med det. Alla möts i datorn, man vinkar på avstånd, kan inte träffas i stora grupper, alla roliga saker ställs in.
Men på nåt sätt så håller vi näsan ovanför vattenytan i alla fall. Vi håller avstånd och väntar på att vaccineringen ska ta fart ordentligt. Att alla kan träffas igen och få krama varandra. Det skulle behövas.
Många har det svårt när de får vara hemma med föräldrar som inte mår bra eller som inte är snälla. Det finns misshandel och drogproblem som eskalerat under pandemin. Det känns inte ok. Ingen vet vad som händer bakom en stängd dörr.
Jag läser från en väns FB följande skrämmande siffror:
1 miljon = var 10:e svensk äter antidepressiva läkemedel.
850 000 svenskar äter sömntabletter.
550 000 svenskar äter ångestdämpande läkemedel.
och siffrorna bara ökar…
Nu måste det vända snart
