Flickan i skåpet – del 2

Blicken var kall och hon såg ensam ut där hon satt, alldeles livlös. Jag villa ta ut henne, liva upp stämningen med musik, dansa runt i rummet och få henne att skratta. Men jag förstod att det inte var någon mening.
Hennes huvud pryddes av en kalottliknande huvudbonad i samma glitterliknande nyans som klänningen. Den vänstra handen vilade på knät och hade den inte varit där är jag säker på att hon fallit ihop i en liten hög.
Bredvid henne stod en vit burk eller hink. Den var gul på framsidan och tittade man ner i den såg man att den var tom. Den skulle kunna fyllas med alla mina frågor. Vem var hon? Hur gammal var hon? Och varför hade hon blivit inlåst?
33
Det kunde knappast bero på att hon varit elak. Timidare varelse hade jag aldrig sett. På gränsen till obetydlig, genomskinlig och menlös. När hon äntligen fick chansen att komma ut ur skåpet var det som att hennes ögon fick liv. De färgades från svarta till blå och jag tyckte nästan att hon gav mig ett leende. Men jag visste att det var omöjligt.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.