En bal på slottet – del 3

Efter några minuter kände hon sig bättre till mods och när hon
reste sig upp var hon inte längre vinglig i stegen. Nu var det dags att
undersöka var hon befann sig.
Dörren eller trappan? Hade hon haft ett mynt hade det varit på sin
plats att singla slant. Ole, dole, doff kanske? Nej, trappan fick det bli.
Hon tog sig fram trippande på tårna med handen framför ansiktet för
att undvika mer spindelväv. Det kändes som om hon var redo för det
mesta.
Givetvis knarrade trappräcket när hon tog tag i det och det föll
ytterligare ett par träbitar som studsade mot den grå marmortrappan.
Nu var det bara några trappsteg kvar. Tjugofyra trappsteg totalt,
ett för varje lucka i julkalendern. Skulle tomten komma nu eller? Nu
hördes pratet igen, skratten och glas som klirrade stämningsfullt mot
varandra. Vad var det för ställe hon kommit till?
Hon stannade på det översta trappsteget och kände att någon stod
bakom henne. Andetagen mot nacken gav henne rysningar längs
ryggraden och hon stod som förstenad ett par sekunder. Handlingsförlamad
var inte hennes melodi men nu var det som om någon
limmat fast henne i golvet. Armarna var som fastfrusna längs med
hennes kropp.
Nu öppnades de höga dörrarna framför henne. Vem hade lurat hit
henne? Hur hade hon varit så godtrogen och bara klivit in i den där
svarta taxin? Hennes andning var på väg att upphöra när hon steg in i
den glittrande salen.
Ljuset stack i ögonen och ett skimmer av blixtar tapetserade hennes
synfält. ”Grattis på födelsedagen! Grattis till en bal på slottet! Haha,
det trodde du inte va?”