Det tyska huset – av Arnaldur Indridasson

Hann ju läsa imorse och det var skönt. Sista boken i bokhyllan så nu är det hög tid att fylla på med nya böcker. Ge mig gärna tips, hittar inga bra just nu. Eller bra och bra, man vet aldrig hur bra en bok är förrän man har läst den. En intressant baksida eller fina recensioner är inte alls ett signum för att man gillar boken. Det är ju väldigt individuellt.

Jag har ”mina” författare som jag följer och köper nya böcker av när det kommer nytt. Ibland är det bra böcker och ibland mindre bra, men det finns ju något som jag gillar hos författaren i alla fall, annars kulle jag inte fortsätta att följa den.

Och visst kan det vara mycket man fastnar för. Både karaktärerna och sättet om författaren skriver på. Ett driv, en tight story och starka karaktärer är a och o. Då kan man bli fast i en serie.

I den isländske författarens sista bok är det lite si och så med den saken. Lite segt och en story som aldrig berör mig.

En handelsresande hittas död i Reykjavik, skjuten i huvudet. Polisen drar sina slutsatser att det rör sig om en förövare bland de amerikanska soldaterna. Boken utspelar sig 1941, ska tilläggas.

Konrad Flovent får ta sig an fallet tillsammans med Thorson som är oerfaren vad det gäller mordutredningar. Men tillsammans lyckas de reda ut de trådar som behövs.

En snirklig väg från a till ö där allt ordnar upp sig till slut. Ibland önskar jag att jag själv kunde komma på en deckaride. Lite mord, lite misstänkta och lite trassligheter, sen löser vi gåtn och mördaren åker in.

Det låter ju superenkelt, eller hur?

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.