Att redigera text

Fick ett mail idag från Skrivarkurser, där man skriver om konsten att stryka i sin egen text. Ibland tycker man att man skrivit otroligt många sidor och att det gått jättebra. Men hur mycket text är egentligen bra och hur mycket kan man stryka? Troligtvis en hel del.

Jag har en lista på onödiga ord och den har jag använt flitigt de sista åren. Bara genom att söka reda på dessa ord kan man få med kvalité i sin berättelse. Vare sig man skriver långt eller kort.

Det står vidare att många författare skriver en första version där allt står med och lite till. Sen börjar de stryka efter hand. Det tycker jag verkar jobbigt. Man är glad över mängden text men sen ska man medvetet stryka. Så jobbar inte jag.

Visst stryker jag men inte skriver jag text i dokumentet för att sen veta om att jag ska stryka en tredjedel. Det verkar helgalet tycker jag.

Det skrivs lite om vad man kan ta bort. Detaljer som inte tillför något, ord om återkommer slentrianmässigt, övertydligheter och klichégestaltningar, information om det som redan framkommit och överflödig karaktärer.

Något jag kan reta mig på när jag läser böcker är att det är för många karaktärer med. Jag vet att jag strök över 10 st i min första bok och ändå är det ganska många med. Har man en familj på 5 personer är det svårt att få ner antalet personer men jag jobbade hårt på det.

Och visst finns det många man kan stryka. Att kassabiträdet heter Sara och är brunett och att mannen på macken heter Tore och är 56 år är överflödig information om de inte har en avgörande betydelse i den kommande texten.

Mailet jag brukar få är från Jens Klitgaard och tidningen Skriva. Mycket bra och nyttig info. Sådant man kan bli påmind om flera, flera gånger!!

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 svar på Att redigera text

  1. Eva-Lisa skriver:

    De vanligaste felen som nybörjare gör är just att ta med sådant som inte tillför handlingen något, samt ha med för många karaktärer. Just det sista tror jag beror på att ibland kanske man inte har dramaturgin klar för sig. Då tar man med många karaktärer eftersom varje ny karaktär tillför ett utrymme i texten. En annan anledning kan vara att man tror att handlingen ska bli mer spännande, men det bästa är ju om man kan tajta till den istället 🙂

    • Pia Widlund skriver:

      Ja, där sätter du fingret på några bra punkter. Det kanske är så att man plockar med några ”spännande personer” för att de ska tillföra något, men det blir ofta bara mer rörigt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.