Mello…

Ännu en delfinal.

Öppningens manus hör hemma i en revy som precis har startat av ett par taffliga, inkompetenta amatörer. Ingenting hör hemma på en Melloscen och ett evinnerligt tjat om pengar gör att godisskålen töms illa kvickt. Alldeles för svenskt och pinsamt. Ta bort.

Still Young – Charlotte Perrelli. Här har vi årets vinnare enligt mig. Elegant, enkelt, snyggt, jag kommer redan ihåg melodin som etsat sig fast. Här har vi en kvinna av rang som vet hur man för sig, och hur man ska vinna.

Om allting skiter sig – Emil Assergård. Hur kan man skriva en låt med den titeln? Det sket sig från start.

Beat of broken heart – Klara Hammarström. Jag är så redo reda, sa hon i presentationen. Men inte för att gå vidare i årets Mello. Byt kläder och släng in några dansare. Kanske redo för rymden med den dräkten.

Nu kom 2 skitiga norrlänningar fram. Vad tillför detta?

Contagious – Mustasch. Vi ska sopa mattan, sa grabba i presentationen. En sak är säker, det får bli en matta om vi ska skicka ner nån till finalen. Nåt i rent ull, ingen trasmatta, köpt på second hand. Det luktar Hard Rock Halleluja-komplex. Måste komma från trasmattan…

Den du är – Elisa. En sång på svenska som drar sig mot musikalhållet. Men den släpper aldrig riktigt loss. Fin och stark röst. Kan gå till andra chansen.

Baila, baila – Alvaro Estrella. Baila, baila och Timbaktu smailar, smailar. Det gör småflickorna som röstar också. Han går vidare till final med Perrelli. Färgglatt och dansant nummer, men han måste byta byxor. Bra utstrålning och glädje på scenen.

Voices – Tusse. En okänd artist för mig. Skaplig låt, kan gå till andra chansen. Bra röst och en bra framträdande.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.