Inspiration eller avståndstagande…?

Igår kom tidningen Springa. Jag läser den inte från pärm till pärm men bläddrar gärna i den och försöker hitta inspiration. Men jag tror å andra sidan att jag har tillräcklig inspiration att springa ändå, utan att läsa tidningen. Om jag inte skulle köpa den, skulle jag ge mig ut i spåret eller gå upp på löpbandet i alla fall.

Ibland läser man om framgångsrika löpare och sätter nästan maten i halsen när man er vad de presterat. Tider man aldrig kommer att vara i närheten av. Men visst är det kul att se att andra lyckas bra, det är inte så jag menar.

För några år sen läste jag tidningen Skriva. Där var det intervjuer, skrivtips och tävlingar. Kul och inspirerande, men jag tröttnade till slut. Hann aldrig läsa klart. La hellre tiden på en bok.

Många bra skrivtips var det faktiskt och en hel del roliga tävlingar, men jag skickade aldrig in till någon och saknar novelltävlingar ibland. Kan vara kul att utmana sig själv att skriva lite ”på beställning”. Ett visst antal tecken och en viss handling. Det kan man lära sig mycket av. Ungefär om en journalist som ”måste” skriva om vissa saker utan att kanske vara intresserad.

Hur känner ni som tränar eller skriver?

Blir ni inspirerade av tidningar?

Läser ni någon tidning?

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 svar på Inspiration eller avståndstagande…?

  1. Matilda Berlin skriver:

    Inspirerad blir jag absolut, men jag tycker oftast att tidningarna inte är värda vad dom kostar. Hälften är bara reklam, 1 fjärdedel vet man redan och vips har man betalat 69 spänn för 5-6 sidor att läsa… Nej, jag letar inspiration på annat håll =) Kram <3

    • Pia Widlund skriver:

      Ja, tidningar är verkligen inte billiga och inte blir det så mycket billigare att prenumerera heller.

  2. Ethel skriver:

    Jag läste ett tag tidningen Springa, men till slut kände jag att de inte kom med något nytt. Så är det väl oftast. Allt vevas om och om igen. Då slutade jag.
    I det läget kan man ju börja om och läsa de nummer man har 😉 (om man har sparat). Samma är det kanske med tidningen Skriva, fast än så länge prenumererar jag och tycker det är lika roligt varje gång den dimper ner på hallgolvet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.