Det börjar bli en helhet

Nu är det en månad och 5 dagar kvar till premiären på årets sommarspel vid Djulö. Den stora premiären – En hyllning till bröderna Marx.

Redan nu kan man köpa biljetter. Nu börjar finslipningen. Vi repar 3 dagar i veckan, kläder ska vara klara, mask och peruk bör vara klara i tankarna, rekvisitan börjar bli klar och det mesta av scenografin är färdigt.

Sen har vi skådespelarna. Repliker och sångtexter bör sitta och jag ger de sista instruktionerna i regin. Man kan finslipa hur länge som helst men man måste inse att det finns ett datum där det är stopp – Premiären. 29 juni är det dags och då ska jobbet vara klart. Det finns ingen återvändo.

När man jobbar med ett gäng på ca 10 personer är det ofta väldigt olika i kunskaps och erfarenhetsbagaget. Några har stått på scen i många olika uppsättningar och några är nya, helt eller delvis. Jag försöker släppa kontrollen på de som är erfarna, de klarar sig ofta rätt bra, sen lägger jag fokus på de nya för att grunderna ska läggas.

När grunderna och grovscenerierna är lagda går jag igenom scenerier även för de som är erfarna. Det är nu man får försöka foga samman gänget till en föreställning som vi kan bjuda publiken på. En tight dialog med temperatur i, snabba in och utgångar, energi, glädje och bra tal.

Dessutom ska vi ha kul. Inte bara under repen där vi skojar och stojar, gör fel, gör om och gör rätt. Vi ska ha kul även under föreställningarna, då får vi glädjas åt andra saker än våra tabbar, nämligen publikens skratt och applåder.

Det finns inget som är så skönt att höra publiken skratta och applådera. En enkel sak kan tyckas men det är lite därför man står där – för att bli älskad!

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.