Laddad som bara den för en mil i Vrinnevi. Snubblar på en trärot. Japp, tightsen gick sönder och jag skrapade båda knäna. Tur att jag tagit de långa tightsen i alla fall. Sen sprang i vidare och jag snubblar vid 7 km, igen. En rot som står rakt upp, lite otäckt spåret.
Förbannad och ilsken. Tappade motivationen och orken. Det gjorde ont i händer och knän och andningen var helt ur fas. Usch vilken usel mil. Jag ska INTE springa i skogen bland rötter, det är INTE min grej. Nu blir det asfalt framöver. Och på det är det INGA frågor.
Se upp för rötter, blindstyre
