Lady in red – del 1/3

Äntligen hade han bestämt sig. Efter att ha gått förbi skyltfönstret en

hel vecka skulle han köpa den. Att den kostade över trettonhundra

kronor gjorde inget, det var hon värd. Han såg hennes smala hals och

breda, vältränade axlar framför sig. Den skulle passa bra ihop med

de långa strassörhängena hon fått av sina föräldrar förra julen. Och

sedan lite rött läppstift och höga klackar.

Fredrik kände sig som en stylist när bilderna dansade förbi honom

på näthinnan. Om han inte köpte kvällstidningar varje kväll, drog in

på latten på väg till jobbat och tog med några matlådor istället för att

äta ute, skulle månadsbudgeten gå ihop. Helen brukade bara kosta på

sig dyra klänningar någon gång per år. Ibland köpte hon till och med

något på second hand. Sparsam och försiktig. Ett arv från fadern som

arbetat på bank. Spargrisen hon fått när hon fyllde fem år, fanns fortfarande

kvar i bokhyllan. Och den var inte tom. Han log vid tanken

när han var på väg mot affären. Vad glad hon skulle bli. En present

bara så där. Utan anledning. Snyggt inslagen. Med förlovningsringen

i ett paket i paketet. Sedan en romantisk middag med levande ljus,

musik på svag volym och lite vitt vin.

Men vad nu då? Klänningen i fönstret var borta. Skyltdockan pryddes

av en mörkblå långklänning med vulgär urringning. Jaja, tänkte

Fredrik när han stegade in i affären, de var väl tvungna att skylta om

ibland. Men när det var hans tur blev han informerad om att den sista

röda klänningen var såld.

”Men den hängde ju här när jag gick förbi imorse.” Hans axlar

sjönk.

Expediten försökte visa honom några andra klänningar i samma

stil. Men ingen var i närheten av den röda klänningen. Stegen var

tunga och han glömde att Helen påmint honom om att köpa ost och

mjölk. Vem behövde ost och mjölk när klänningen var såld? När han

kom ut på gatan höll han på att bli påkörd av en cyklist.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.