Lådan – del 1/3

På den översta hyllan i garderoben var det dammigt. Halsdukarna

och vantarna låg travade snyggt och prydligt på ena sidan. I mitten

låg ett par stickade tröjor. Och på den andra sidan stod den. Lådan.

Signe nådde den knappt fast hon tagit fram stegen och klivit högst

upp. Hon fick stå på tårna.

”Ops.” Hon vinglade till men fick tag i hyllkanten i sista sekunden.

Nu stod hon stadigt igen. Hon pustade ut och sträckte på sig för att nå

lådan. Hon blåste av dammet och fick nästan en hostattack på kuppen.

När hon klivit ner på golvet gick hon till soffan och satte sig. Lådan

ställde hon på soffbordet. Det var precis som om alla minnena kom

tillbaka i samma sekund som hon lyfte på locket. Vilket liv hon levt.

Vilka resor det blivit och vilka män som passerat. Alla famnar hon

hamnat i och alla starka armar som lyft hennes späda, seniga kropp.

Men det var länge sedan nu. Nu fanns bara minnena kvar och alla

gamla svartvita fotografier som ofta togs fram till beskådande.

I lådan framför henne låg delar av hennes gamla liv. Det liv som

hon hade fått slita sig till. Träning, träning och åter träning. Vid

stången, framför spegeln.

Lyft högre. Sträck på dig. Var är hållningen? In med magen. Vackra

armar. Plié.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 svar på Lådan – del 1/3

  1. Vackert! Och tänk vilka minnen foton ger. Kram!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *