Ninna – del 1/2

Det gjorde ont fast ändå inte. Ett tvång som gripit tag om hennes
själ och inte släppt taget. Likt ett tuggummi som suttit under en stol,
alldeles för länge. Torrt, tråkigt och livlöst. Höll hon rakbladet i en
speciell vinkel blev det en pytteliten solkatt på kaklet. Hon vinklade
det och lät katten dansa omkring. I ring, i en åtta, i olika vinklar. Rakbladet
var blankt och kallt. Nyinköpt för dagen.

Hon tittade på det och höll det mellan tummen och pekfingret.
När hon kände en lyckokänsla sprida sig omslöt hon rakbladet med
hela handen. De smala armarna slingrade sig runt den bleka kroppen.
Bara linnet och trosorna fanns närmare. Resåren var trasigt och troskanten
var slapp. Det gjorde ingenting just nu.

Den högra armens sår hade förvandlats till ärr och hade blivit fler
under det sist året. Ninna hatade sina armar. Igår hade hon handlat
och glömt tröjan i cykelkorgen. Kassabiträdet stirrade mer på hennes
ärrfyllda armar än på varorna. Efteråt packade Ninna så fort att hon
glömde osten. Hon slängde ner allt i cykelkorgen och höll på att köra
på en farbror med rullator vid övergångsstället. Han blängde och hon
trampade så fort hon förmådde med de tunna benen.

Egentligen var det inget som var fel. Eller allt kanske var fel om
hon tänkte efter. Matten gick sådär, sänkt betyg i svenska, osams med
syslöjdsläraren och stulen cykel. Det kunde få vem som helst på dåligt
humör.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.