Döden fikar vid poolen – del 3

”Då är det beslutat. Men hur ska det ske? Är det någon som har en idé?” Leif tittade runt. Själv hade han gått vidare när han fick ett träd över sig. Det gick fort och var smärtfritt.
Lite kladdigt att ta reda på, men det var det enda man kunde ha en åsikt om. Han lämnade tre miljoner efter sig och en stor gård utan lån. Hans fru klarade sig gott och barnen gick det heller ingen nöd på.

Efter många förslag kom Ture på att Evert den yngre köpt en sportbil alldeles nyligen. En Mercedes som var så fin att det blänkte om dess röda färg även efter ett regn. Tillsammans snickrade de ihop en lösning som de var nöjda med. De avslutade mötet med att ställa tillbaka muggarna vid fontänens kant och ställa upp sig vid poolkanten.

”Vi ses igen om en månad.” Örjan tittade på de andra och de nickade till svar. ”Jag kommer att hälsa Evert den yngre varmt välkommen till vårt nästa möte. ”Till dess, hav förtröstan, vi kommer aldrig tillbaka.”

En efter en dök de ner i den tomma poolen. Löven hade samlats i hörnen och kaklet på norrsidan hade släppt i fogarna. Nu låg det fyra plattor på botten. Månen smet in bakom ett moln och männen försvann med mörkret.

Tre dagar senare tog Evert den yngre ut sin bil. En sista tur innan vintern och halkan var redan där och de blankslitna däcken gled mot asfalten likt en symfoni. När Mercedes krossades mot bergväggen, hördes ett skrik från Evert. Sekunderna senare tystnade han.
Vid nästa fullmåne kom Evert den yngre gående bland de uttorkade rosenbuskarna på Ekenbergs tomt. Från och med nu skulle de sju döda männen bli åtta.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 svar på Döden fikar vid poolen – del 3

  1. Ethel skriver:

    Oj! Känns för mig som att berättelsen skulle kunna göras om till en teaterscen. Hade du det i åtanke?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *