Plats på scen herr Albin – sista delen

Albins kropp befann sig i ett åldrat skinn med ben och muskler

som funnits i över 180 år och blivit kvar på teatern när den stängdes

under några år. Han vaknade till igen i samma sekund som det nya

teatersällskapet kom innanför dörren. Själen var gammal, men han

var pigg som en tonåring i sitt sinne. Det var tur med tanke på rollen.

De följande dagarna målade han kulisserna, flyttade strålkastare,

städade ur logerna och beställde smink. På kvällarna repeterade

teatersällskapet. Premiärdagen närmade sig och nervositeten tilltog.

Det skulle spelas femton föreställningar de närmaste helgerna och

biljetterna började redan ta slut. Albin märkte att Bea var nyfiken på

hans bakgrund men han lyckades alltid slingra sig. Det skulle vara

förödande om de fick reda på att han bodde på teatervinden. Sedan

kom då äntligen premiären. Albin intog scenen och levererade.

Lysande skådespeleri, Fantastisk iscensättning, Det luktar succé.

Recensionerna var lysande och på premiärfesten skålades det i champagne.

Bea kramade Albin och gav honom en kyss.

”Vilken tur att du dök upp. Vi hade aldrig kunnat hitta en bättre

ersättare.”

”Tack, det har varit ett rent nöje.” Han sträckte på sig och sippade

på champagnen. Nu kände han sig äntligen tillfreds med tillvaron.

Tänk att det skulle behöva ta så många år.

 

||||| 0 Gillar! |||||
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Plats på scen herr Albin – sista delen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *