Grishinken – del 2

Kvinnan som kom in genom matsalsdörren var lång. På gränsen till
modellsmal. Det mörka håret var uppsatt i en elegant knut på hjässan.
Hon lyfte på sina exklusiva solglasögon med de välmanikurerade
röda naglarna. Efter ett fast handslag var Gunilla informerad om att
hon inte kunde komma imorgon på grund av ett annat möte och att
hennes dotter hette Celina och nyss hade börjat i klassen. Lilla Celina,
tänkte Gunilla. Hon påminde henne om någon.

Kvinnan presenterade sig som Lisen och hann knappt sätta sig
förrän hon berättade hur mycket hon var i behov av ett glas isvatten.
Gunilla rynkade pannan och lommade iväg in i själva skolköket. Det
var något som fick henne att känna sig underlägsen. En känsla som
hon försökte skaka av sig när hon spolade kallt vatten i glaset. Ett
ljud fick henne att rycka till och när hon vände sig om stod kvinnan
innanför dörren med grishinken i handen. Den dignade av pölsa och
torra fiskpinnar med spenat.

Gunilla skrek när grishinken träddes över hennes huvud. Stanken
var outhärdlig. Hon andades in och försökte få tag i kanten på hinken.
När spenaten letade sig in i hennes näsborrar och pölsan rann
in under hennes blus fick hon panik. Knuffen i ryggen gjorde att hon
tappade orienteringen i köket.

När dörren till frysen slogs igen bakom Gunillas föll hon framåt.
Fortfarande med hinken på huvudet. Hennes omålade naglar blev
snabbt röda när hon desperat klöste och slog på glasrutan för att
komma ut. På utsidan stod Lisen och gladdes över att grishinken äntligen
fyllts med rätt innehåll.

||||| 0 Gillar! |||||
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Grishinken – del 2

  1. Emma Engström skriver:

    Låter lite obehagligt detta! 😮

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *