Den perfekta kroppen – del 2

När allt var fastsytt gick han bort till kaffebryggaren. Det var värt att fira med en nybryggd kopp. Hans glädje visste inga gränser och han önskade att han hade någon att dela sin glädje med. Tord var knappast aktuell. Han skulle aldrig kunna förstå hur Oscar tänkte.

Tord obducerade på löpande band och jobbade ända in i kaklet. När klockan var en minut i fyra gick han hem till frun som hade maten på bordet. Sedan tog han en lång runda med hunden och spenderade resten av tiden framför teven. Tills det var dags att gå och lägga sig och ställa klockan inför nästa arbetsdag.

Maken till tristess får man leta efter, tänkte Oscar och hällde upp en kopp kaffe. ”Varelsen” kunde gott få ligga framme tills imorgon och lufta sig lite. Så snart han hade fått in ett lik med vackert ansikte, skulle allt vara fullbordat. Som han längtade.

Kaffet passerade hans strupe och han släckte ner och gick ut. När han hängde in sin rock i skåpet hörde han ett skrapande ljud i korridoren. Han vände sig om men det fanns ingen där. Oscar ryckte på axlarna och tog på sig sin jacka. Det klickade till när hänglåset slog ihop och han gick ut i korridoren.

Kroppen som mötte honom såg gigantisk ut. Ett sammelsurium av kroppsdelar som inte passade ihop symmetriskt för fem öre. Likt lapptäcke sytt med förbundna ögon, utan huvud. Oscar blev stående och hans andhämtning ökade. Han fick luta sig mot väggen för att inte falla ihop.

”Hur kan du..? Vad gör du här?” Han talade till någon utan huvud och det hela började likna en tecknad film i skräckgenren.

När han backade följde ”Varelsen” efter. De smala vaderna bar upp resten av kroppshyddan och det var inte förrän nu som Oscar förstod vad han gjort. Att spara kroppsdelar som han förälskat sig i för att sy ihop till den perfekta kroppen och hoppas på att allt skulle kunna fungera var en galen idé. Nu kändes som om hans dröm var på väg att krackelera, likt en storm som raderar ett sandslott.

”Rör mig inte.” Han vände sig om och började springa. Benen kändes tunga och han hade svårt att få dem att lyda. När han kom fram till dörren med nödutgångsskylten, kände han en hand på sin axel. Det var kvinnans hans men med en mans styrka.

Hans kropp vreds om och han kände en ström av något varmt rinna nerför halsen när ”Varelsen” skar av hans hals. Hans kropp föll till golvet och hans ögon stirrade envist ut från huvudet.

”Varelsen” tog huvudet under armen, gick in i obduktionssalen och sydde fast det på sin kropp. Sedan gick han ut i korridoren och hämtade Oscars kläder och nycklar. Kroppen placerade han innanför en lucka. Han tog den sista klunken av kaffet som Oscar lämnat, sedan gick han hem till Oscar för att äta och sova. Imorgon var det ju en ny arbetsdag.

 

 

||||| 1 Gillar! |||||
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 svar på Den perfekta kroppen – del 2

  1. Ethel skriver:

    Otäckt, verkligen. Skriven med ett bra driv, tycker jag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *