Stukad kärlek

Det klickade till när foten landade på brunnslocket och hon stannade upp och blev stående i flera sekunder. Hon såg sig om. Ingen där. Då backade hon och ställde sig på brunnslocken med bokstaven K. Stadigt med båda fötterna. Sedan började hon hoppa. Som ett barn som upptäckt en vattenpöl för första gången.

Desperat och energiskt. Hon hoppade och hoppade och hoppades att kärleken skulle sprida sig upp genom skornas tjocka gummisulor och upp genom de smala benen. Upp genom magen, stanna ett tag och pirra till, sedan hamna i hjärtat. Ge henne värme och ett inre lugn. Göra henne galen och yster. Få henne att tappa kontrollen och skrika av vällust.

Hon hoppade och hoppade utan att det hände något. Svetten började blandas med deon och en dam som passerade på andra sidan gatan, stannade och stirrade.

Hon fortsatte hoppa men inte lika högt. Det var som om orken började sina och hon märkte att det inte gav något resultat. Inget pirr i kroppen, ingen känsla att luta sig mot. Bara en rostig gatubrunn.

När hon stannade var hon tvungen att pusta och ta ett par djupa andetag. Sedan kände hon smärtan i foten. Hon blängde på brunnen och tog sin väska och gick. Ingen kärlek som kom, inget pirr och ingen värme. Bara en stukad fot. Hon började gå hem. Hem till sin tomma lägenhet. Hem med en stukat fot.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *