Duger vi som vi är?

Jag blir så trött på allt tjat om hur vi ser ut och hur vi borde vara. Bloggar, FB, tidningar och alla andra medier hausar upp det hela till oanade höjder. Jag orkar inte bry mig för 5 öre.

Det gäller att vi alla hjälper Ã¥t att baisse ner det hela (baisse=nedgÃ¥ng pÃ¥ börsen…). Ju mer vi pratar om det, skriver om det och lyfter upp det, desto viktigare blir det för 10-Ã¥ringarna att banta och se ut som sin favoritbloggare. Kan vi inte fokusera pÃ¥ andra saker istället?

En fundering som dök upp är om vi som gillar att stå på scenen inte tycker att vi duger som vi är och vill spela någon annan för att prova på att bli en bättre eller snyggare människa? En intressant frågeställning.

I dom banorna har jag inte tänkt, bara att det är roligt att för en stund byta skepnad och identitet. Jag tycker att identiteten och vad personen gör och säger är mer spännande att ta sig an än att fåt sätta på sig en peruk och lösögonfransar.

Att komma in i en annan människas tankar och få göra saker som man annars inte får. Det är det som är den stora utmaningen. Inta bara att kasta sig in utan att göra det trovärdigt och äkta. Så att andra människor, i det här fallet publiken, ser den andra människan på scenen och inte mig. Det tycker jag är värt att haussa upp.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *