Nu är det jul igen

Allan kliade sig i skägget och kisade med ögonen när snön virvlade runt. Tomtedräkten var tjock och han borde inte frysa, men vinden gjorde att han huttrade. Varför hade han tagit det här extraknäcket? Hade han verkligen så ont om pengar? Eller ville han bara göra en god gärning? Njae, någon god gärning var det knappast tal om. Han behövde pengarna till semestern i februari. Tre veckor i Australien. Där skulle man verkligen inte behöva någon pälsbrämad långrock. Snarare shorts av mindre modell.

Han vaknade ur sina drömmar när plogbilen dundrade förbi. Kvällspass på julafton var inte vanligt hos snösvängen men den här killen såg varken ut att gilla Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson. Vändstigen, hur kunde man döpa en gata till det? Nummer sju, han borde snart vara framme.

På Vändstigen sju spydde just pappa Jan ut större delen av glöggen på badrumsgolvet. Hans fru stod och skrek i hallen och var högröd i ansiktet. Barnen spelade teve-spel med en volym som skulle kunna överrösta ett av sommarens värsta åskväder, allt medan farmor kröp omkring på köksgolvet och plockade upp köttbullarna som spridit sig när förra årets julklappsskål hamnat i golvet. Farfar sov otroligt nog i fåtöljen, men med en hemlagad cocktail av sömnpiller och en klunk whiskey var allt möjligt.

När Allan hittade rätt adress blev han stående utanför på gatan en lång stund. Familjens katt smet in genom kattluckan med något i munnen. Att döma av farmors skrik, var det en mus. Han såg barnen som kom inrusande i köket, han såg pappan ragla ut på verandan och landa i snön nedanför trappan. Sekunden efter kom frun ut och kastade en resväska på mannen. Allan såg skjortor och byxor landa i snön, alltmedan mannen kröp längs den skottade trädgårdsgången. Sen slogs dörren igen och farmor i köket kastade en skål i köket. Han hörde smällen när vitrinskåpets glas krossades och när dottern kom ut genom dörren med jackan i handen och ropade att hon minsann skulle sova hos Krille och aldrig mer ville fira jul med sin värdelösa familj, började han backa in i bakom häcken.

Han funderade på vad han skulle ta sig till. Han hade ju ett jobb att göra, leverera julklappar. Killen med plogen körde förbi en gång till och efter honom stannade en taxi. Farmor och farfar kom ut genom dörren, utan att stänga, och kastade sig in i taxin. Nu var det bara mamman och sonen kvar. Allan kliade sig under luvan och tittade på säcken. Hade han haft ett mynt hade han kastat krona eller klave. Stanna eller försvinna. Precis när han bestämt sig för att trots allt lämna säcken hos familjen kommer mamman ut. Hon riktar nyckeln mot bilen på garageuppfarten och det blinkar till. När hon åkt finner han inget annat råd än att ringa på dörren. Sonen vrålar; Kom in. När Allan öppnar och frågar om det finns några snälla barn, vrålar sonen tillbaka; Skulle inte tro det.

Nu kliar sig Allan i huvudet igen. Han gör ett val. Likt Karl-Bertil, tar han säcken till insamlingen på stadens torg, lämnar över den till de frivilliga som står där och delar ut julklappar och ler när han går därifrån. Finns det inga snälla barn, finns det i alla fall snälla tomtar!

P1020258

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 svar på Nu är det jul igen

  1. N skriver:

    Bra skrivet 🙂

  2. Ethel skriver:

    Bra sensmoral 🙂 Och en jul värre än i filmen Tomten är far till alla barnen.

  3. Amanda skriver:

    Ã¥h vad bra den var! tycker om dina slut sÃ¥ mycket 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *