Nu eller aldrig – del 2

”Du är sen.” Mannen spottade ut sitt snus och drog över munnen med handryggen. Nickes hjärta bultade ikapp med hans andhämtning och när han sträckte fram hundralappen var det med en darrande hand. Sekunderna innan mannen tog emot sedeln kändes som dagar. Nicke försökte verka tuff genom att kasta med håret och titta på sin mobil. Som vanligt var luggen för kort och givetvis hade ingen ringt. Mannen flinade mot Nicke och slet åt sig sedeln med ett flin. Nu hade aldrig, hade förvandlats till nu.

Nicke ångrade sig inte när han gick därifrån. Kände sig fri, tuff, modig och bäst. Han såg inte männen som stod längre bort på gatan och hade sett hela händelsen. De hade både fotograferat och antecknat. Nu var de på väg efter honom och gick med bestämda steg över gatan. Mannen i parken var borta för länge sen och kvinnan på bänken hade hämtat sitt barn och gått hem.

När den längste mannen knackade Nicke på axeln ryckte han till och tappade påsen. Ölflaskorna krossades i asfalten och när den korta mannen visade polisbrickan förstod Nicke att det hade varit bättre med aldrig, istället för nu.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *