Planka f̦r planka Рdel 2

Smärtan sträckte sig ända ut i foten och det var troligtvis ischiasnerven som spökade igen. Den hade hållit sig undan flera månader. Hasse masserade vaden och låren och skulle precis resa sig när han hörde knallen. Jahaja, åska. Som om inte ryggen skulle vara nog. Han ökade tempot med att slå bort brädorna och kastade dom nonchalant i den stora högen. Det fick bli till höstbrasan som han brukade ta i september. Alltid var det nån skit som skulle slängas och att åka till tippen med något som var brännbart var inte att tänka på. Nej, det fixade han själv.

Bräda för bräda lossnade när han slog och slog. Ryggen brände och smärtan hade nu tagit sig ända upp i nacken. Katterna jamade och hoppade fram och tillbaka. Förundrade över husses plötsliga energi. Han skulle precis vända sig om när det smällde till igen. Nu var åskan nära. Inga regndroppar föll, bara en massa knallar som blev fler och fler.

Munnen var torr och han ställde satte sig ner en stund för att hämta andan. Ett glas vatten och en kopp kaffe skulle sitta fint.när han gått några steg mot huset kände han den första regndroppen landa på hans panna. Den blandades med svetten och flöt ner på hans kind. Känslan var underbar.

Han drack sakta av det iskalla vattnet från den egna källan och torkade sig om munnen med handen. Nu smattrade regnet på fönsterbrädet och katterna kom in genom kattluckan en efter en. Först Smacke och sen Tindra. Ingen ville vara ute i det här vädret. Hasse föll ner på stolen vid köksbordet i samma sekund som en blixt ilsket skar genom himlen. Det vitgula skenet var starkt och smällen som följde gjorde att han duckade.

”Fy fan vilken jädra smäll. Kom Smacke. Kom lilla gubben.”

Det var för sent. Smacke och Tindra hade förflyttat sig med just blixtens hastighet in under den gamla kökssoffan. Där kunde de ligga i flera timmar och mysa. Även om det inte var mysdags precis just nu.

Hasse gick bort mot soffan och böjde sig ner.

”Tindra gumman. Kom till husse. Kom, det är inte farligt.” Han satte sig på soffan och tittade ut genom fönstret. Förbaskade skit, nu skulle han kanske inte hinna riva boden i alla fall.

Pang! Där slog blixten ner. Rakt in i boden. Lågorna fortplantade sig och smekte de brädor som var kvar. Hasse sprang fram till fönstret och blev stående med öppen mun.

”Det var som tusan.” Han kliade sig i huvudet, släntrade bort till kaffebryggaren och slog på knappen. ”Då slapp jag riva den skiten i alla fall.”

De snustorra plankorna brann ner på några minuter och plåttaket landade med en dov smäll. Tack vare blixtnedslaget slapp han riva resten. Boden stod alldeles ensam och det var ingen risk att någon annan byggnad skulle antändas.

En stund senare satt Hasse vid köksbordet med både Smacke och Tindra som slickade i sig en skvätt grädde. Han sträckte på sig, såg de sista lågorna drunkna i regnet och kände att ischiasnerven hade taggat ner. En underbar fredagskväll helt enkelt.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 svar på Planka för planka – del 2

  1. Ethel skriver:

    Guden Tor som var framme och hjälpte till :-)?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *