En kortnovell – del 1

Skyddsängeln

Varför var det alltid så här? Tjat och gnat och osämja. Han suckade tungt och skyndade sig på in i bilen. Dörren åkte igen med en smäll och vindrutetorkarna jobbade för högtryck när Stefan backade ut på gatan. De hade försökt komma överens länge men efter den här kvällen hade han bestämt sig för att det var slut. Det kändes på ett sätt befriande samtidigt som han fortfarande skakade av ilska. Käkarna var sammanbitna och han höll på att köra över en svart katt som passerade bakom bilen. När han tvärnitade studsade huvudet mot nackstödet och han blundade hårt några sekunder innan han lade i växeln. Den svarta katten påminde honom om hans mormors katt. Vacker, som mormor döpt henne till, blev sexton år och hade varit Stefans ögonsten. När Vacker dog hade Stefan varit otröstlig i flera veckor.

Regnet piskade och han ökade hastigheten på vindrutetorkarna och svängde ut på Vingåkersvägen. Trafiken var tät och han låg tätt bakom en gammal Fiat som segade sig fram. När han passerade förbi gamla Scania förvandlades regnet till snöblandat. Stefan strök sig över håret och tittade hastigt i backspegeln. Något svart skymtade förbi. Han vände sig hastigt om samtidigt som ett starkt ljussken uppenbarade sig i mötande körfält.

En långtradare vinglade över mittlinjen och Stefan fick väja. Troligtvis en chaufför som sovit för lite. När bilen väl kommit upp från vägrenen syntes det något svart i baksätet igen. Med ett krampaktigt grepp om ratten växlade han ner och svängde in på en busshållplats. Plötsligt hörds ett svagt jamande. Var det en katt i bilen?

”Kom lilla kissen.” Stefan försökte locka fram den utan att lyckas. Inte förrän han gick ut ur bilen och öppnade bakdörren fick han syn på den. En smal vacker honkatt. Hon var så lik Vacker.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *