Del 2

Plinget i dörren meddelade att nya kunder droppade in. De beställde varsin latte, Johanna serverade och tog betalt. Mannen vid fönstret satt kvar. Hon tittade på honom i smyg och såg att han log för sig själv där han satt. Kanske hade han känt igen någon på gatan utanför? Eller hade han hört någon säga något roligt vid grannborden? Nej, de närmsta borden var tomma. Även trottoaren utanför var tom.

Han kanske bara kände sig nöjd med livet. Hade gjort en bra affär, eller träffat kvinnan i sitt liv. Tänk om det var henne han skulle träffa när han druckit sitt kaffe. Ta en promenad i vårsolen, arm i arm och känna vårens dofter i luften. Tänk om han hade friat. Var det därför han log? Johanna kom på sig själv med att le. Hon hoppades att han var lycklig nu, eftersom han alltid såg så ensam och övergiven ut. Ingen hade någonsin hälsat på honom eller satt sig vid samma bord. Inte ens när det var fullt överallt.

Johanna återgick till sina sysslor och hämtade mera läsk för att fylla på kylen. Efter en stund reste sig mannen, tog på sig jackan och kepsen. I handen höll han påsen i ett krampaktigt grepp. Han nickade mot henne och gick mot dörren. Johanna nickade tillbaka.

Mannen kliade sig på kinden och rynkade på näsan när han kände lukten av tändvätska. I papperkorgen på trottoaren slängde han tändsticksasken och tidningen. Han släntrade fram på gatan och brydde sig inte brandbilen som körde förbi med blåljus.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 svar på Del 2

  1. Amanda skriver:

    bra skrivet 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *