GÃ¥r som i ett vakum just nu

Givetvis har jag annat att göra än att vänta pÃ¥ testläsare men man kan lungt pÃ¥stÃ¥ att jag räknar timmarna. Huvaligen. Tänk att man ska behöva bli bedömd utifrÃ¥n vad man har skrivit. Ens egna tankar, ens egen fantasi och allt ”hittepÃ¥” som man har kastat ur sig. Sen har man ändrat hur mÃ¥nga gÃ¥nger som helst och när man är klar tycker man att man är BÄST!

Ja, kan man inte fÃ¥ tycka det en liten kort stund? Man har ju fÃ¥tt till början – mitten – slut och tycker att man har en kaplig story. man har gÃ¥tt igenom sina karaktärer och vänt och vridit pÃ¥ deras personligheter sÃ¥ man känner dom bättre än sig själv. Man har kollat miljöer, pratat med poliser och brandmän, lÃ¥tit kompisar läsa vissa stycken och läst en gÃ¥ng till själv. Skulle man räkna ut hur mÃ¥nga timmar man suttit med detta skulle man förmodligen grÃ¥ta ihjäl sig…

Men, vi skrivande människor fortsätter och fortsätter och fortsätter…

Vad är det som driver dig?

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 svar på GÃ¥r som i ett vakum just nu

  1. Ethel skriver:

    Lusten till skrivandet. Så fort jag ser en utmaning, novelltävling t.ex. eller bara en enkel övning på Facebook eller på någon blogg, kastar jag mig över det. Inser sen efter en stund, när jag hunnit tänka efter, att jag inte hinner med allt. Jag får inse att jag måste prioritera. Drömmen är förstås att få en hel bok publicerad. Vilken lycka! Men än så länge är det bara en ambition, en vision.

  2. Pia Widlund skriver:

    Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen; En åttonde veckodag tack!!!! Jag blir också inspirerad av novelltävlingar och av andra bloggar. Man gör så mycket man hinner, missar man ett datum kan man alltid spara materialet till nästa tävling och modellera om lite!

  3. Eva Karlsson skriver:

    Vilken skillnad det är pÃ¥ tÃ¥lamod och tÃ¥lamod… Att pilla med ett manus i mÃ¥nader, kanske Ã¥r, det gÃ¥r bra. Men att vänta pÃ¥ ett utlÃ¥tande… dÃ¥ börjar man snart klättra pÃ¥ väggarna.
    Ibland vet jag inte varför jag skriver. Det är lusten att formulera mig antagligen. Om det är en av de där dagarna när jag tänker ”äh, nu lägger jag ner alltihop”, dÃ¥ drabbas jag omedelbart av en stor tomhet.
    Jag skriver bara pÃ¥ min roman och pÃ¥ min blogg (och surfar runt alldeles för mycket) men har slutat att nappa pÃ¥ att skriva noveller (gick inget bra när jag försökte förra Ã¥ret) och andra texter. Det tar för mycket tid frÃ¥n ROMANEN 🙂

  4. Pia Widlund skriver:

    Ibland får man prioritera, eftersom allt tar tid och visst är det läririkt att skriva i olika forum men ibland kan det vara en fördel att hålla sig till en sak i taget!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *