Plötsligt händer det – en kortnovell

Smärtan kom plötsligt. När hon stannade till la hon handen på axeln som för att känna efter om det satt kvar. Givetvis gjorde den det. Men det kom en molande värk ganska omgående, det strålade ut längs med armen. Hon grimaserade och såg sig omkring. Det kändes som om hon satt fast i ett spindelnät. I mitten. Tröjan blev fuktig under armarna och när hon blundade kände hon att det började snurra. Alla sprang omkring utan att stanna. Som spindlar med åtta ben. Hungriga efter något som de aldrig fick. Den ena med längre ben än den andra. Fanns det ingen bänk i närheten? Där. Stegen var tunga och hon rörde sig som i slow motion innan hon landade på bänken med ens duns. Eftersom det hade regnat i tre dagar blev hon lika fuktig i baken som under armarna. Dags att köpa en Trisslott?

Mannen som sprungit på henne hade redan förvunnit in i den grådaskiga kontorbyggnaden med sin exklusiva portfölj och sina Gucci-skor. Han hade aldrig reflekterat över hennes existens. Var hon osynlig eller? Nu började axeln värka. Hon lutade sig bakåt och kände något fuktigt smeta ut sig vid ryggslutet. Hon vände sig om. Fiskmåsen hade ätit blåbär. Tröjan var ny. Den var ny. Och lite dyrare än vanligt. Det blev inget över till en Triss-lott den gången.

Snett över gatan satte kioskinnehavaren upp flaggorna vid dörren. Nya löpsedlar spydde ut krig, skottlossning och översvämningar. Mannen med rullator hejade glatt på ägaren och lämnade jämna pengar vid disken innan han tog en tidning i stället. Hon reste sig upp och kände hur byxorna satt som fastklistrade i baken. Stegen såg konstlade ut när hon gick mot kiosken. Som en spindel ungefär. När hon passerat över gatan kändes det som någon duschade hennes ben med kallt vatten. Mercan försvann ur hennes synfält när han svängde runt gathörnet.

”En trisslott tack.” Leendet var stelt och hon huttrade när hon betalade lotten. När hon var på väg ut tappade hon plånboken och mynten rullade in under disken. Kioskägaren fick inte fram dem och hon bestämde sig för att strunta i det. Ivern att skrapa tog över. Den gula lotten gjorde henne på gott humör och hon nynnade när hon tog sig ut ur kiosken. Sken inte solen lite där bakom regnmolnen? Oj, där gick ena nageln av. 50 000 stod det på tre ställen nu och… vänta nu…50 000?!?

Hon flög som en fjäder och landade med en duns. Blodet spred sig likt en solfjäder runt hennes huvud och benen hamnade i en konstig vinkel. När föraren kom ut och la fingrarna på hennes hals, suckade han djupt. Han såg sig omkring, öppnade hennes hand, tog lotten och stoppade ner den i sin ficka.

Plötsligt händer det.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 svar på Plötsligt händer det – en kortnovell

  1. Eva skriver:

    Shit, vilket slut. Den satt fint till eftermiddagskaffet!

  2. Pia Widlund skriver:

    Är du på väg till Pressbyrån? Haha!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *