Aha, nu fattar jag

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det finns filmer man gärna ser en gÃ¥ng till. Det finns även böcker man gärna läser igen. Detta är en sÃ¥n bok. Den listiga konsten – Att skriva och regissera dramatik av Alan Ayckborn. Jag tror jag börjar fatta varför jag ibland har en tendens att ”skriva läsaren pÃ¥ näsan”. Eller vara övertydlig. Jag har nämligen för mÃ¥nga manus i ryggraden.

I ett teatermanus måste man liksom plantera vissa saker för att publiken ska kunna följa med i handlingen. Hej Jenny, hur är läget. Så säger man inte när man träffar sin kompis på stan, men för en teaterpublik måste man tala om att hon heter Jenny. Eller Bästa Borgmästaren, så här kan vi inte ha det. Plantera vad dom heter eller vad dom är, inga konstigheter. Låt publiken veta vilka alla är.

Viktig information bör alltid ges minst 2 gånger, skriver Alan. I en bok kan du bläddra tillbaka, läsa meningen flera gånger. Lägga ifrån dig boken och ta fram den nästa dag och läsa samma sak igen. I en pjäs hör du bara repliken en gång. Då är det viktigt att man får fram tydligheten.

Jag kanske har snöat in pÃ¥ tydligheten i teatermanus och fört över det pÃ¥ mitt sätt att skriva bok. Det kändes sÃ¥ skönt att ”fÃ¥ reda pÃ¥” vad jag gjort för fel och varför. Detta löser väl ingenting bara sÃ¥där men det kändes verkligen som om poletten ramlat ner. Härligt!

Jag fick ocksÃ¥ en hel del sanningar besannade. Jag har skrivit ”rätt” pÃ¥ mÃ¥nga sätt i teatermanus. Tänkt pÃ¥ viktiga saker som varför vissa personer kommer in och inte gjort för lÃ¥nga repliker. Man ska aldrig heller ha med nÃ¥gon rollfigur som inte har nÃ¥gon egentlig funktion. Känner att jag är rätt där ocksÃ¥. I och med att jag själv stÃ¥tt pÃ¥ scenen sÃ¥ har jag kanske en fallenhet för att även känna av hur lÃ¥nga replikerna kan vara.

Ibland har jag väl skrivit nÃ¥gon superlÃ¥ng ”rapa” men det kan avhjälpas genom att en medspelare bara flikar in; Jaha, eller Sen dÃ¥?

Givetvis är det viktigt att göra en bra analys av sina karaktärer både i boken och på scenen och det finns en hel del annat som är lika. Men det känns jättebra att jag kommit till insikten om varför jag skriver övertydligt i boken ibland.

Nu ska ju allt lösa sig…? Haha.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *