Den mest välbesökta platsen i Katrineholm en måndagskväll

Det måste vara DUD, föräldrar som väntar på barn, barn som ska dansa streetdance, ungdomar som ska sjunga, ungdomar som ska spela teater, lärare som spelar piano, danslärare som undervisar, personalrummets tekokare som brummar, skor överallt och teaterrep i en danssal med bara dagar kvar till premiär. Hög musik från ena salen, tjoande teaterungdomar från den andra salen och några elever som envetet drar i dörrhandtaget bara för att upptäcka att det är upptaget.

Det är tur att jag har ett gäng som kan hålla fokus. Rätt stämning, rätt temperatur och rätt repliker. Gör nån fel garvar vi till men sen är det fokus igen. Sånt gör mig lycklig.

Vad som skulle göra mig ännu lyckligare vore om vi kunde få en riktig teaterscen i Katrineholm. Vi har INGENSTANS att spela våra föreställningar. Lokstallarna har en stor pelare mitt i publiken och ligger ganska avsides, dessutom finns det ingen plats bakom och på sidorna.

Revyn sliter i aulan och har x antal kilo byggställningar för att orkestern ska kunna få plats ovanför scenen. Vi på DUD spelar i en omgjord gymlokal som vi slåss om. Vi har nästan ingenstans att ha rekvisitan heller.

Nu känns det som om jag klagar lite grann och det är korrekt uppfattat!!!

När är det kulturens tur att få en teater???

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *